Jämtland en blöt historia.

Ja så var den obligatoriska fjällvandringen avklarad, detta år gick turen till Jämtland. Turen började med att vi åkte hemifrån sent på kvällen för att anlända till Åre i skyfall, hasigheten genom Åre och vidare gick i ca 30 km/h. Torkarna hann inte med att ta bort regnet, väl framme i Rundhögen (där vi skulle lämna bilen under vandringen) så blev det några timmars sömn innan dagen grydde.

Vandring mot Blåhammarens fjällstation inleddes, började bra med molnigt väder men inget regn under förmiddagen. Efter lunch i en räddningsstuga så började det blöta att komma ner igen, då var det 3km kvar till fjällstationen. Väl framme så blev det fika och lite öl på fjällstationen innan vi valde att gå några kilometer till för att hitta någon bra tältplats.

Dag två så var det regn och åter regn, vi hade valt att vandra ner mot en Norsk fjällstuga som heter Stor Erikvollen, strax innan riksgränsen så fann det en räddningsstuga som vi stannade i för frunch. Bredvid stugan fanns en stormklocka som skänkts av Norge för att stugan räddat livet på några Norska ungdomar vid ett tillfälle, det var nu jag började på riktigt känna av att mina skitkängor inte ville vara med. Det var dag ett av tre dagars blöta fötter, skor & sockor.

När vi kommit in i Norge och vandrat ca 5km så började man se Essandsjön och Storerikvollen, där i sluttningen utför så går det en väg mot Sylarnas fjällstation. Vi valde att ta den vägen för jag hade hört innan att det var blött och besvärligt att gå den nedre vägen, i och med att det regnat under några dagar där så blev det så vi gjorde. Vi gick väl ett antal km innan vi hittade en plats att slå upp tältet på i detta regnande, det blev ju inte bättre av att det blåste ganska friskt också.

Vaknade ett antal gånger under natten och tyckte att det var fuktigt i sovsäcken men somnade om, vid halv åtta på morgonen så gick det inte att sova längre för då var det dyngsurt nere vid fötterna i sovsäcken. Väl ute så konstaterade vi att det var en pöl på taket av tältet, det hade nog blåst så mycket under natten så att det blivit en ficka som vattnet samlades i. Packa ihop och börja vandra mot Sylarna, ett stopp i Fiskåhöjdens räddningsstuga för frukost och vila ett tag. Färden går vidare mot Sylarna men det känns som om den fjällstationen inte fanns där någonstans, väl framme blir det fika, öl och dusch (härligt). Vid klockan åtta så börjar vi göra upp en plan om att gå ca 2km för att komma till gamla sylarna, väl där nere så ser vi att det är massa andra som haft samma tanke som oss. Ny plan blir att gå för att komma fram till nästa räddningsstuga för att ha nära till stugan för att kunna hinna gå sista biten nästkommande dag, stugan som vi siktar in oss på ligger ca 8km från gamla sylarna och leden går mittemellan Storulvån & Blåhammarens fjällstationer. Framme vid stugan vid klockan halv två på natten så går det inte att se fem meter framåt, vi tar beslutet att sova i stugan för att kanske kunna torka till lite och även torka lite utrustning.

På morgonen så vaknar jag till vid kl sju av att det låter i något, då är det en kille som kommit in för att laga till frukost innan dom skulle gå vidare mot Sylarna. Vi äter frukost och ger oss iväg mot rundhögen och bilen igen, efter ett vad i knähögt vatten så är vi i nästa räddningsstuga som bara ligger 5km från nattens stuga. Lunch och kaffe sen bär det av uppåt och uppåt, tillslut så planar det ut men med myrmarker och bäckar som ett brev på posten. Det blir en väldigt blöt tur ner till bilen eftersom delen från högsta punkten ner till bilen verkar vara endast vinterled, mycket tung forserade och djupa myrar att ta sig över. Väl framme vid bilen byter jag från kängor till crocsen och linkar till närmaste soptunna och placerar kängorna där, hoppas att dom trivs bra där.

Klicka på bilden för att komma till albumet.


Posted in Blogg